Såhär på kvällskvisten fick jag reda på att det idag varit begravning av en ung man hemma i Önsköldsvik som tragiskt omkom i en bilolycka.
Kan inte säga att jag kände honom särskilt väl men av de gånger jag ändå träffat honom vet jag att han var en riktigt trevlig kille så när sånt här händer känns livet så skört.
Hur ska man tänka egentligen? När man ser vilka idioter (ursäkta uttrycket) som kör onykter, alldeles för fort eller bara allmänt farligt och ändå klarar sig börjar åtminstone jag fundera på rättvisan...
Många vänner där hemma var mycket närmare vän med honom än jag och jag vill bara säga att jag tänker på er alla och hoppas att dessa tragiska olyckor aldrig mer ska ske.


Nu blev det en väldigt dyster avslutning på denna dagen som egentligen varit ganska snurrig känns det som...

Ha det bra, ta hand om era nära och kära och ta ingen för givet! Det finns allt för många exempel på att inget är för alltid.

O.