Löfte till mig själv.
Denna sommar ska jag ta vara på sommarkvällarna. Jag ska sitta ute på mor o fars altan i en skön stol med en mjuk filt, frysa om tårna, lyssna på fåglarna och andas. För det är sånt man gör på landet. Där kan man sitta ute ensam inlindad i en filt och inte se dum ut. I staden kan man inte sitta själv. När jag tittar ut denna kvällen önskar jag att jag hade mor o fars altan. Lite småblåst så att knott och myggor blåser bort. Kanske en kopp med varm choklad och en radio som spelar svag svensk sommarmusik ända in på småtimmarna. Utan att det blir mörkt. Ser ni det framför er? Kan ni känna känslan? Jag är där. I längtan efter sommar i Örnsköldsvik. Och allt som en sådan bjuder på.
Imorgon fortsätter det som är stadsliv. Stressade människor som ska hinna till systemet så att de även hinner äta och byta om innan kvällens festligheter. Vissa ligger i parker ihopträngda som makrillar. Skrattar. Från något fönster dundrar technomusik på alldeles för hög volym och från ett annat kommer somrig musik på alldeles för låg volym. Vi dansar. Vi sjunger. Vi skrattar och vi somnar. Vi vaknar slitna. Det finns en tjusning även med detta. Och jag är glad att jag får både stadslivet och lantlivet.
Avslutar detta inlägg med bilder från en helg i en stad. Bilder från Göteborg. Bilder på min Västeråsfamilj på konferens på västkusten.
Vi var världens vackraste pirater. På en fredag i Göteborg.
Så vackra att ni får se två bilder. Innan det spårade ur då alkoholen såldes till inköpspris. Puh.
Det kanske märks här. Där jag av någon anledning helt plötsligt är en korsning av pirat och blomma...
Här är vi om möjligt ännu vackrare. En lördag på bankett på Radisson Blu i Göteborg.
Men eftersom vi är Västeråsare krävs det ju att vi visar vår sanna sida även på finare tillställningar.
Kanske förklarar det varför någon kommenterade banketten på vår konferens i Västerås i februari med att: "Jag hade velat att banketten höll lite högre klass". Dock var 95 % nöjda så jag blundar för den kommentaren. Men jag blundar inte för det faktum att vi ser ut att ha klart mycket roligare än föreningar som har banketter som håller "högre klass".
O.
Imorgon fortsätter det som är stadsliv. Stressade människor som ska hinna till systemet så att de även hinner äta och byta om innan kvällens festligheter. Vissa ligger i parker ihopträngda som makrillar. Skrattar. Från något fönster dundrar technomusik på alldeles för hög volym och från ett annat kommer somrig musik på alldeles för låg volym. Vi dansar. Vi sjunger. Vi skrattar och vi somnar. Vi vaknar slitna. Det finns en tjusning även med detta. Och jag är glad att jag får både stadslivet och lantlivet.
Avslutar detta inlägg med bilder från en helg i en stad. Bilder från Göteborg. Bilder på min Västeråsfamilj på konferens på västkusten.
Vi var världens vackraste pirater. På en fredag i Göteborg.
Så vackra att ni får se två bilder. Innan det spårade ur då alkoholen såldes till inköpspris. Puh.
Det kanske märks här. Där jag av någon anledning helt plötsligt är en korsning av pirat och blomma...
Här är vi om möjligt ännu vackrare. En lördag på bankett på Radisson Blu i Göteborg.
Men eftersom vi är Västeråsare krävs det ju att vi visar vår sanna sida även på finare tillställningar.
Kanske förklarar det varför någon kommenterade banketten på vår konferens i Västerås i februari med att: "Jag hade velat att banketten höll lite högre klass". Dock var 95 % nöjda så jag blundar för den kommentaren. Men jag blundar inte för det faktum att vi ser ut att ha klart mycket roligare än föreningar som har banketter som håller "högre klass".
O.
Kommentarer
Postat av: Linnéa
Bra jobbat brorsan!!!
Trackback